tisdag 27 november 2012

Pinsam?

Just nu sitter jag som en hopp rullad kanelbulle i soffan. Har ju svårt att se dessa dokusåpor som sänds på alla kanaler. Den ena personen värre än den andra.
Sen säger jag ingenting om att vilja synas eller ha ett behov att göra sig hörd......Jag har ju lite liknande problem....;))))

Min man sitter bredvid och skrattar åt mig när jag sitter och vrider och vänder ut och in på mig själv när jag tittar på detta spektakel som utspelar sig framför mig....

Det slår mig att vissa av mina läsare känner likadant när de läser min blogg? Ja, det är ju klart. Alla läser ju inte min blogg för att dom tycker den är bra eller underhållande på ett positivt sett.... Det finns säkert dom som sitter och fnyser åt mig och undrar vem fan tror jag att jag är?
Är det inte dags att växa upp? Hon måste ju tycka att hon är bäst i världen? Pinsamt....

Ja.....Tanken från början var ju att jag bara skulle skriva om hår och här sitter jag idag och delar med mig av min vardag och tankar.
Men varför inte....

Jag har bara ett liv. Det livet ska man väl utnyttja till max?
 Nån kanske gillar mig och några inte. Kanske får jag någon person att le eller skratta till för en minut? eller så kan jag kanske inspirerat någon? Den tredje kanske får sig en tankeställare?
Vad vet jag? "Jag delar alltid med mig".

Jag har många vänner som absolut inte vill synas på något sett alls. Dom vill helst vara så anonyma som möjligt....
Och det kan inte jag förstå? :))))

Jag har en åder i mig som hela tiden vill vara på toppen. Att synas och höras är ett sett att ta sig framåt i livet. Hörs du inte så får du inget.....
Att nå det man själv vill uppnå har sina konsekvenser ibland.
Många gånger får man ta mycket, men när man har nått det man vill så slutar det med en klapp på axeln från dom flesta.

Vi människor kan inte alltid vara 100 procent eniga om saker och ting. Det är ju det som gör att vi blir unika på var och sitt sett.

Min man är mitt motsatta jag.

Lugn, tyst, fötterna på jorden.....

Jag:

Uppe och svävar i det blå.....;))))






1 kommentar:

Anonym sa...

Jag kan inte låta bli att kommentera inlägget. :-)
Du och jag är väldigt olika, men har så klart vissa likheter, det tror jag alltid finns bland oss människor om vi rotar lite.
Jag tror att det är olikheten som gör att jag gillar dig och din blogg. Det är spännande, speciellt då du enligt mig på ett öppet, varmt och humoristiskt sätt delar med dig av din vardag.
Så jag är inte en av de som fnyser, utan mer myser. :-)

Och när du delar med dig av saker som jag inte väljer i mitt liv så fnyser jag ändå inte, för jag accepterar att vi människor är olika. Jag tycker det är viktigt!
ha en fin dag!