6-åringen

Alla åldrar är speciella.

Jag har en 6-åring här hemma som jag har upptäck något nytt med. Det är som man går tillbaka i tiden ibland lik väl som han är nyfiken och vill lära sig allt.
Humöret är väldigt känsligt. Mellan skratten kommer plötsligt gråtet.
Nästan samma humör som jag har strax innan jag har mens.
Minsta lilla fel och hela världen är emot en.....

Jag ser att frågorna runt döden blir mer känsliga. Ögonen fylls med blöt vätska som vilar på hans ögonfransar....
Upptäckten att dom nya kompisarna i skolan faktiskt har föräldrar som har skilt sig...
Och ännu en gång fylls hans ögon med tårar.

Nästa stund vill han pronto lära sig att läsa, skriva och räkna!
Sitter och ljudar och gissar vad varje ord börjar på för bokstav.
Multiplicerar och räknar minus och chockar mamma med sina kunskaper i matte och alfabetet så min haka når knäna.

Har också upptäckt att kompisar betyder ALLT just nu!
Kommer jag och hämtar honom tidigare så måste jag i allafall ringa runt och jaga hans vänner...

Samtidigt som det känns som jag har en mini tonåring hemma som inte lyssnar, svarar lite studigare, testar mina gränser , tappar saker, spiller och driver mig till vansinne stundvis men så finns det så MYCKET KÄRLEK  i denna lilla kropp.

Ord som "jag älskar dig mamma, jag älskar dig pappa " återkommer som en cd skiva som fått fnatt och spelar samma låt hela tiden.

Upptäckten att  jämföra sig med andra, kunskapen, nyfikenheten , känslorna som sätter sprätt i både huvud och kropp på dom små liven kan jag som föräldrar bara stötta och vägleda på bästa sätt.'

Jag vet inte hur ni andra har det och hur ni agerar men jag försöker sätta gränser, och markerar på en gång när jag vet att något  är fel. Samtidigt försöker jag bemöta hans känslighet med att lyssna och fråga hur det är, trösta, stötta,ge honom kramar, kärlek  och trygghet.

Och faktiskt efter 6 år så tror jag att jag och min son börjar komma varandra närmare.
Pappa som är hans stora förebild och kärlek är ju självklart fortfarande nr 1 i mina ögon.
Men det är väldigt ,väldigt viktigt för min son att markera att vi som föräldrar älskar han precis lika MYCKET!