Rosa bandet.

Mina ögon fylls av tårar och jag hämtar andan.
Mina minnen blir påminda.
Minnen som har fått mig att tänka om. Minnen som har gjort mig till den jag är i dag.
Minnen och tankar som berör mig än idag. För tankarna gör mig livrädd...
Livrädd att mista någon jag älskar. Livrädd att jag ska drabbas av det själv... Om inte jag drabbas kan mina barn då ärva???

Rädslan att inte veta, rädslan för att ta reda på det, rädslan att veta...
Jag känner just nu en stor klump i magen.
Jag tittar på min dotter som somnat bredvid mig.
För hennes skull kommer jag ringa läkaren och berätta att min mamma har det...finns det en chans att jag har det? Oavsett kommer jag skicka ett bidrag till bröstcancer fonden för att stödja forskningen.
Hoppas att du också gör det.